Regeringen inför åtgärdsprogram för unga som varken arbetar eller studerar

”Vägar framåt – strategi för unga som varken arbetar eller studerar” är ett åtgärdsprogram i tio steg framtaget av regeringen. Syftet med åtgärderna är att förbättra möjligheterna för unga som varken arbetar eller studerar att etablera sig i arbets- och samhällslivet.

Att ungdomarna påbörjar och fullföljer en gymnasieutbildning är den viktigaste faktorn för ungas etablering. Kraven på utbildning för att få ett arbete har ökat, men samtidigt uppfyller ett stort antal unga inte kraven för en gymnasieexamen. En rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden konstaterat att unga med funktionsnedsättningar, unga utan slutbetyg från gymnasieskolan och unga med utländsk bakgrund är de grupper av unga som har svårast att etablera sig i arbetslivet och att man behöver fokusera politiska insatser på dessa grupper. Att varken arbeta eller studera kan få betydande långsiktiga konsekvenser för både för individen och samhället. Har man varken arbetat eller studerat under ett år ökar risken för att långvarigt hamna utanför arbetsmarknaden och risken ökar ju längre tid situationen kvarstår.

Allvarliga konsekvenser

Studier visar att 60 till 70 procent av de unga som varken har arbetat eller studerat under ett år, är i samma situation året efter och att drygt hälften av dem varken arbetar eller studerar efter tre år. Att långvarigt befinna sig i en ekonomiskt utsatt situation får långsiktiga konsekvenser som försämrad hälsa och ökad dödlighet. En del hamnar även i kriminalitet. Regeringen har därför 2014 tillsatt Delegationen för unga till arbete samt inrättat en samordnare för unga som varken arbetar eller studerar.

Kunskapslyft

Det är viktigt att det finns möjlighet att påbörja eller fortsätta en gymnasial utbildning för dem som inte har en gymnasieutbildning. Regeringen har infört ett nytt kunskapslyft som ska ge människor chans att utbilda sig för att kunna få ett jobb, omskola sig till ett nytt yrke, få behörighet till högre utbildning, vidareutbilda sig för bättre karriärmöjligheter och bilda sig för ökat deltagande i samhällslivet eller för personlig utveckling. Kunskapslyftet innebär en utökning av antalet platser inom kommunal vuxenutbildning inklusive den statligt finansierade yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildningen, en utbyggnad av yrkeshögskolan och fler platser inom högskolan. Kunskapslyftet innefattar också en utökning av antalet utbildningsplatser på folkhögskolans allmänna kurs, där kurser på grund- och gymnasienivå erbjuds.

Samordnat stöd

Många av dessa ungdomar behöver ett samordnat stöd för att kunna fullfölja sin utbildning på gymnasieskolan. Det kan t ex vara i form av coachning och psykiskt stödjande insatser. Behovet av bättre förutsättningar för att bygga relationer mellan lärare och elev och att utveckla mentorsrollen och samverkan inom skolan (t.ex. mellan lärare och elevhälsa) lyfts också som framgångsfaktorer för att förebygga studieavbrott.

90-dagars garanti

Regeringen avser att stegvis införa en 90-dagarsgaranti för arbetslösa ungdomar. För att möjliggöra 90-dagarsgarantin görs flera olika satsningar: utbildningskontrakt och traineejobb har införts och möjligheterna till studiemotiverande kurs på folkhögskolan har förlängts. I budgetpropositionen för 2016 föreslår regeringen att medel tillförs motsvarande 1 000 nya utbildningsplatser på folkhögskolans allmänna och särskilda kurser fr.o.m. 2016.

Fördelar med folkhögskolan

Folkhögskolans pedagogik, som bygger på samtal och erfarenhetsutbyte i mindre studiegrupper, kan ge det stöd och den stimulans som många kan behöva. Några av framgångsfaktorerna i Folkhögskolan är möjligheten till anpassad studietakt och en kreativ miljö som medverkar till goda resultat, att det finns utrymme för individuellt, självstärkande arbete och social stöttning samt att deltagarna ges personlig utveckling, som kan öka anställningsbarheten.

Läs hela rapporten här.