Få unga känner sig hjälpta efter möte med psykiatrin

41 procent av barn och unga med NPF känner sig inte hjälpta efter att ha varit i kontakt med vården. Det visar en undersökning som Riksförbundet Attention har gjort. Den visar också på ett tydligt samband mellan upplevelsen av att ha blivit hjälpt av mötet med vården och upplevelsen av delaktighet och inflytande.

barn_rost_puffAttentions projekt Barns Röst har genomfört en webbenkät med 341 barn och unga mellan 9 och 17 år. De svarade på ett antal frågor om bemötande, delaktighet och inflytande i möten med vården (BUP, habilitering, vårdcentral och socialtjänst). Alla svaranden hade en eller flera NPF-diagnoser.

Attention kan konstatera att det finns stora förbättringsmöjligheter för vården av barn och unga med NPF. Hela 41 procent svarade att de inte blivit hjälpta av sina träffar med vården. 20 procent förstod inte varför de var där. 22 procent upplevde att de inte blev lyssnade på, och 20 procent menar att de inte fått möjlighet att ställa frågor under mötet.

– Att förstå syftet med sitt vårdbesök, att bli lyssnad på och att få möjlighet att ställa frågor borde vara en självklarhet för alla. Att göra barn och unga mer delaktiga i sin egen vård skulle förmodligen inte bara förbättra upplevelsen av bemötandet, utan även behandlingsresultaten. Precis som vuxna patienter vet ungdomar ofta vad de önskar och behöver, bara vi ger dem chansen att berätta det, säger Linnéa Rosenberg, projektledare för Barns Röst.

Enkäten visar också ett tydligt samband mellan upplevelsen av att ha blivit hjälpt av träffarna med vården och upplevelsen av delaktighet och inflytande. De barn som uppger att de har blivit hjälpta anger i betydligt större utsträckning att de blivit direkt tilltalade, kunnat ställa frågor och att vårdpersonalen lyssnade på dem.

Våra förslag till förbättringar

  • Se till att barnet tagit till sig och förstått information om vården och sin diagnos. Utgå från att barnet behöver få informationen på ett sätt som är anpassat till barnet.
  • Ge barnet möjlighet att förbereda sig genom att tydligt ange syftet med mötet, vilka som kommer att vara med, hur länge mötet kommer att pågå och hur ofta, vad man kan påverka.
  • Se barnet som expert på sin livssituation. Se till att barnet kommer till tals och blir lyssnad på. Låt barnen ställa frågor och komma med förslag på vad som ska tas upp under mötet.

Om Barns röst

Barns röst är ett treårigt projekt som arbetar för att ungdomar med NPF ska få ett större inflytande över sin egen vård och omsorg. Barns röst ska ta tillvara barn och ungas synpunkter på stöd, behandling och bemötande inom vården, och skapa forum där ungdomar kan presentera och diskutera sina erfarenheter. Barns Röst drivs av Riksförbundet Attention med stöd av Allmänna Arvsfonden. Projektet har två samarbetspartners: Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (KIND) och Habilitering och Hälsa, Stockholms Läns Landsting.

LÄS HELA RAPPORTEN HÄR >>