Fasthållning ingen lösning på utbrott i klassrummet

I dagarna har fasthållning av elever med utåtagerande beteende uppmärksammats i många medier. Sveriges Radios Ekot har granskat 43 utredningar om fasthållning från förra läsåret, som Skolinspektionen har gjort. Det här är en metod för att lugna dessa barn som aldrig kan accepteras, menar Attention.

– Vi välkomnar den diskussion som granskningen har lett till. Särskilt viktig är den förändrade inställning som vi kan se hos handläggarna på Skolinspektionen. Upprepad fasthållning av elever kan aldrig accepteras och visar tydligt att skolan saknar förmåga att hantera de barn som utsätts för detta, säger Attentions ordförande Anki Sandberg.

Vår ordförande Anki Sandberg.

Vår ordförande Anki Sandberg.

Utbrott eller andra problemskapande beteenden beror oftast på en individs svårigheter att reglera sina känslor. Det drabbar barn som lätt får starka känsloreaktioner när de får kritik eller ställs inför krav som de har svårt att klara av. Det är viktigt att slå fast att det är de vuxnas ansvar att lugna ner situationen. Om den vuxne tar ett eller flera kliv tillbaka och återtar sitt lugn kan det räcka för att komma till rätta med situationen. Det förhållningssätt som har visat sig vara mest effektivt är så kallat lågaffektivt bemötande.

– Det innebär att du inte möter utbrott och aggressioner med samma mynt utan bryter upptrappningen med att ta kontroll över dina egna känslor. De som tillämpar detta behöver sällan hålla fast någon. En sådan åtgärd är alltid ett misslyckande och kan bara bli aktuell vid akut fara, om barnet riskerar att skada sig själv eller andra. Fasthållning kan vara farligt om det används utan särskilda kunskaper, vilket vanliga lärare sällan har, säger Anki Sandberg.

Vår förhoppning är att uppmärksamheten som frågan har fått de senaste dagarna ska leda till att skolorna tar den på allvar. Det är viktigt att skolorna har nödvändig kompetens att hantera elever som har svårt att kontrollera sina känslor och sitt beteende i kravfyllda situationer. Sådan kunskap finns på olika håll och kan fås kostnadsfritt via SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten). Vi ser också ett stort behov av att lärarutbildningarna stärks så att alla lärare får beredskap att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

– En viktig förebyggande åtgärd är att arbeta för en pedagogisk miljö präglad av lugn och positiva förväntningar på eleverna. Först då kan vi trygga skoldagen både för elever och för lärare, säger Anki Sandberg.

Kontaktperson för journalister
Anki Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention.
08-120 488 04