Är det okej med drogtester för att få ADHD-medicin?

Behöver man gå med på drogtest när ADHD-medicin ska sättas in för första gången? Och vad gäller sen, kan jag behöva göra ytterligare drogtester efter det?

Foto på Annica Nilsson

Annica Nilsson, intressepolitisk ombudsman

Det undrar våra medlemmar. Flera har hört av sig till oss. De berättar att de känner sig misstänkliggjorda och kränkta över att tvingas genomgå urin- eller blodprov för att få ut sin medicin.

Läkemedelsverket har gett ut rekommendationer som ska vägleda i läkemedelsbehandlingen av ADHD. Där står att läkaren ska se till att patienten är drogfri innan hen beslutar om läkemedelsbehandling. Den som för första gången ska få ADHD-läkemedel utskrivet behöver alltså räkna med att få göra ett drogtest.

Därefter är rekommendationen inte lika tydlig. Bland annat står det att ”När väl medicinen har satts in ska den förskrivande läkaren under läkemedelsbehandlingen bedöma om det finns någon risk för missbruk eller beroende”. Efterföljande tester kan alltså behöva göras utifrån behov.

Läkaren har ett ansvar att garantera en god och säker läkemedelsbehandling. Att blanda ADHD-läkemedel med ett missbruk kan vara mycket hälsofarligt, t.ex. för hjärtat. Upptäcks drog- eller riskmissbruk kan också patienten få behandling så att ADHD-behandlingen kan fortsätta när patienten upphört med missbruket. Vi vet också att ADHD-läkemedel har börjat säljas på gatan i syfte att missbrukas.

Men det är också så att människan i grundlagen är skyddad mot påtvingade kroppsliga ingrepp och att vården så långt som möjligt ska genomföras i samråd med patienten. Därför är det viktigt att drogtester görs så långt möjligt i samförstånd med patienten. Och alltid med respekt för patienten.

Det är viktigt att vården ger tydlig information om skälen till att man vill göra drogtester och vid vilka tillfällen som drogtester kan förekomma. Det är också viktigt att drogtester inte görs slentrianmässigt, utan efter behov.

Vi behöver nationella riktlinjer som förtydligar detta.

För att minska den integritetskränkande upplevelsen vill vi också att saliv- och utandningstester av god kvalitet börjar användas i större utsträckning. Vi vill därför att utvecklingen av dessa tester påskyndas. Saliv- och utandningstester skulle underlätta testsituationen för både patienter och vårdpersonal.

För den som är intresserad av att läsa Läkemedelsverkets rekommendation finns den att läsa här, https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/Lakemedel_%20vid_adhd_behandlingsrekommendation.pdf

Annica Nilsson, intressepolitisk ombudsman på Riksförbundet Attention