Debatt: Nu behövs en storsatsning på elever med NPF

Tillsammans med en rad andra organisationer uppmanar vi regeringen att avsätta en NPF-miljard i höstens statsbudget. Vi vill se en kraftfull nationell satsning för att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska få det stöd som de behöver i skolan.

Vill du läsa artikeln på Mynewsdesk i stället? Klicka här.

Tiotusentals elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) går nu på sommarlov. Flera firar med kompisarna och är glada över goda resultat. Men alldeles för många har haft ett tufft skolår: med sänkt självförtroende, misslyckande i olika ämnen, stor frånvaro, sänkta betyg och mobbning. De flesta har inte fått det stöd de har rätt till i skolan och når därför inte kunskapsmålen. Samhället har inte råd vare sig mänskligt, socialt eller ekonomiskt – att låta så många elever misslyckas i skolan bara för att de inte har fått rätt eller tillräckligt stöd. Därför behövs nu en kraftfull nationell satsning för att även dessa elever ska nå kunskapsmålen och lyckas i skolan. Vi uppmanar därför regeringen att avsätta en NPF-miljard i höstens statsbudget. Resurser som går till kraftfullare kompetensspridning så att skolan verkligen kan ge det särskilda stöd som dessa elever behöver.

Var fjortonde elev uppskattas ha en diagnos som ADHD, Tourettes syndrom, autism-spektrumtillstånd där Aspergers syndrom ingår. Det innebär att två till tre elever per klass har svårigheter som ofta inte syns på ytan, men som gör att de är i behov av särskilt stöd. Ytterligare många elever har liknande svårigheter utan att ha en diagnos.

NPF kan till exempel innebära koncentrations- och uppmärksamhetsproblem, eller svårigheter att tolka kroppsspråk och sociala koder. Många behöver därför anpassning av undervisning, skolmiljö eller gruppsammansättning.

Majoriteten av lärare saknar tillräckliga kunskaper för att bemöta elever med NPF-diagnoser. Endast någon enstaka procent av lärarna på lärarutbildningen ansåg att de fått kunskaper om hur man arbetar med elever med NPF-diagnoser, enligt en undersökning av KIND på Karolinska Institutet (KI). Bara var femte specialpedagog och speciallärare tyckte sig ha tillräckliga kunskaper. Och enligt en undersökning från Riksförbundet Attention, intresseorganisationen för personer med NPF, uppger endast 16 procent av föräldrarna att lärarnas kunskaper är tillräckliga för att kunna anpassa undervisningen till barnets behov.

Regeringsbeslutet om obligatoriska NPF-kurser och nya examensmål för speciallärar- och specialpedagogutbildningen är ett steg framåt. Men det räcker inte. Alla lärare måste kunna hantera olika beteenden och inlärningssvårigheter.

Det finns även ett behov av att samla och sprida den kunskap och de erfarenheter om NPF som redan finns. Kunskapen om hjärnan, olika sätt att praktiskt bemöta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med utgångspunkt från forskningen och de goda exemplen på hur skolor kan anpassas till elever med NPF, är kunskap som inte når ut till den enskilda läraren.

Misslyckande i skolan leder ofta till utanförskap senare i livet. Ungefär 13 000 elever i varje årskull vare sig arbetar eller studerar några år efter gymnasiet. Många av dem har NPF. Varje sådan kull kostar samhället sex miljarder kronor varje år som de står utanför sysselsättning. Det är fullständigt oacceptabelt att dessa elever inte får samma möjligheter som andra att förverkliga sina livsdrömmar.

Därför behövs nu en storsatsning på att elever med NPF ska klara skolan och ha en positiv skoltid Forskning om utsatta barn visar att goda skolresultat är en stark skyddsfaktor och en väg till en normaliserad livssituation. Med en NPF-miljard kan kommunerna och ansvariga myndigheter få resurser för att vidta ett antal viktiga åtgärder:

  • NPF-lyftet: en bred nationell utbildningssatsning på kunskap om neuropsykiatriska funktionsvariationer för lärare, rektorer och annan skolpersonal.
  • Fortbildning av specialpedagoger och speciallärare som inte påverkas av de nya examensmålen.
  • En NPF-samordnarfunktion på varje skola, som kan samordna insatser från de olika stödfunktioner som ofta finns på en skola: lärare, speciallärare, kuratorer, skolsköterskor, skolpsykologer och andra.
  • Krav på individuella planer med anpassade insatser för alla elever med NPF som följs upp så att de når längre i sin kunskapsutveckling.
  • Anpassade lokaler, arbetsmiljö i skolan och större nyttjande av existerande pedagogiskt stöd.
  • En nationell samordnare och en nationell plan för NPF i skolan.

Enligt skollagen har alla elever rätt till stöd för att klara kunskapsmålen. Förebyggande insatser är avgörande för att barn som är i riskzonen inte ska hamna utanför. Kunskapen och insikten om detta finns. Nu behövs resurser för att stärka kompetensen ute på skolorna och se till att alla de elever som idag inte får tillräckligt stöd får det. Låt oss se fram emot en skolavslutning då alla elever med NPF kan få sjunga med i Den blomstertid nu kommer med samma glädje och tillförsikt som andra elever!

Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden
Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap och föreståndare för KIND Center of Neurodevelopmental Disorders, på Karolinska Institutet
Anki Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention
Jiang Millington, skribent, debattör och aktiv i föräldranätverket Barn i Behov
Georgios Karpathakis, grundare och verksamhetschef, Underbara ADHD
Hélène Benno, generalsekreterare Min Stora Dag
Caroline Enström, tf generalsekreterare, Stiftelsen Friends
Lena Fenryr, ordförande föreningen Kung Över Livet