I mitt arbete har jag den stora förmånen att få gå på många intressanta föreläsningar, och Svensk Socialpolitisk förenings årliga studiedag är en av de bästa. Studiedagen avhölls igår i ABF:s lokaler i Stockholm och som vanligt hade de bjudit in många intressanta föreläsare. Temat för studiedagen var ”Gatan som hem och försörjning” och du hittar programmet HÄR.

Trots att det var en känslomässigt väldigt jobbig dag (hur kul är det att vara på en konferens som bara handlar om utsatthet, fattigdom och hemlöshet egentligen?) så gick jag därifrån med mer kunskap och inspiration än när jag kom dit. En av de riktigt bra föreläsningarna stod Hans Swärd för, professor i socialt arbete vid Lunds universitet. Han berättade bl a om hur synen på gatan har sett ut under genom historien. Särskilt intressant tyckte jag det var att den debatt vi, och Europa, har idag kring tiggeri ser exakt likadan ut som kring 1900-talet början. Då, precis som nu, finns det många fattiga människor som sökte sig till andra städer/länder för att få något slags inkomst. Och då, precis som nu, väcktes frågor om de var organiserade av kriminella ligor, om de blev väldigt rika på att tigga etc. Ni känner väl igen diskussionen? Hans Swärd berättade att man kom tillrätta med tiggeriet då genom att bl a bygga bostäder och införa sociala trygghetssystem.

Sverige har som land inte infört några lagar som förbjuder tiggeri. Det är alltså lagligt att tigga. Men, flera europeiska länder har förbjudit tiggeri och i samband med OS i London genomfördes en stor kampanj som uppmanade invånarna att inte skänka några pengar till tiggare. Kampanjen som kostade 3,4 miljoner kronor kritiserades väldigt hårt och frågor väcktes kring vilken typ av hjälp som tiggarna hade kunnat få för de pengar som kampanjen kostade.

Idag är det ofta rumänska romer som tigger i Sverige och under studiedagens politiska debatt diskuterades detta av Morgan Johansson (S) och Anti Avsan (M). De var ense om att tiggeriet beror på att romerna inte har så många andra alternativ till försörjning i Rumänien, de är utsatta för allvarlig diskriminering i sitt hemland och får inga jobb där. Eller som en föreläsare lite senare på dagens sa ”Om minimilönen i Rumänien är 9 kr/timme så är två guldtior som du får när du tigger i Sverige dubbelt så mycket som du skulle fått hemma”. (Patrik Cederlöf, nationell samordnare mot prostitution och människohandel). Och då handlar det alltså om de personer som KAN få jobb, vilket romerna ofta inte kan. Dagens Nyheter publicerade en artikelserie i ämnet för en tid sedan.

Dagens erbjöd fler intressant föreläsningar, bland annat en om barns situation när familjen vräks, men det tänker jag återkomma till i senare inlägg.

Den 17 april skriver Lars Lundström ett svar på Henriks debattartikel i Dagens Medicin. Lundströms svar är dock så fyllt av felaktiga tolkningar och förhastade slutsatser att jag inte kan låta bli att bemöta påståenden här också. Den citerade texten är Lundströms egen, under skriver jag mina svar.

”Det finns inga belägg för att medicinering skulle orsaka missbruk påstår Ragnevi. Adhd medicineras vanligen med ett narkotikaklassat, amfetaminliknande preparat med euforisk effekt, metylfenidat. ”

Svar: Genom att skriva en mening efter Henriks påstående om att adhd-mediciner är narkotikaklassade får Lundström det att framstå som att du blir missbrukare om du använder adhd-medicin. Forskning visar att risken för alkohol- och narkotikamissbruk minskar genom läkemedelsbehandling av adhd.

”Förskrivningen har i Sverige på kort tid mångdubblats, även bland vuxna, trots att det inte godkänts för vuxenförskrivning.”

Svar: Ja, det är naturligt att förskrivningen ökar när diagnosticering ökar. Det finns ingen anledning att sluta med medicinering för att man fyller 18 år bara för att forskning inte finns. I Sverige är även beprövad erfarenhet ett kriterium för förskrivning. Equazym har nu godkänts för vuxna i Tyskland, vilket innebär att det bara är en tidsfråga innan medlet kan skrivas ut i Sverige.

”Europeiska läkemedelsmyndigheter har bedömt risk/nytta-balansen som negativ och betonat risken för spridning och missbruk.”

Svar: Vilka läkemedelsmyndigheter? Den här typen av generella uttalanden har ingen bärighet så länge de inte styrks av länkar till forskning. Dessutom är medlet Equazym godkänt i Tyskland nu så risk-/nyttabalansen måste bedömas annorlunda än Lundström påstår.

”Det är samma medel som i ökande omfattning används av högskolestuderande för att höja prestationsförmågan.”

Svar: Ja, människor använder många olika saker för att pigga upp sig, det kan inte gruppen med adhd stå till svars för. Ska vi sluta sälja kaffe för att personer missbrukar koffein?

”Den amerikanska föreningen för neurologer och neurovetare AAN varnade nyligen för långsiktiga hälsorisker och risk för beroende.”

Svar: AAN har uttryckt sin oro över att många elever utan adhd-symtom/diagnos får förskrivet adhd-mediciner och har i sitt ”paper” uttryckt denna oro. ”No ADHD Drugs for healty kids”. Rapporten handlar om friska personers risk för missbruk, inte om personer med adhd som behöver läkemedelsbehandling.

”I höstas varnade Socialstyrelsen för missbruk i samband med adhd-medicinering.”

Svar: Citat från rapporten: ”Socialstyrelsen framhäver vikten av att behandla personer med adhd då gruppen har betydande svårigheter att fungera socialt och i skola och arbete med en påtaglig risk för försämrad livskvalitet som följd. ”

”I januari publicerade The Medical Journal of Australia en undersökning av adhd-medicinerade pojkars tillväxt och pubertetsutveckling.”

Svar: Rapporten resulterar i följande rekommendation: ”To maintain adequate height velocity during puberty, we recommend keeping the dose as low as possible.” Observera att det inte avråds från medicinering, utan att dosen ska hållas så låg som möjligt (=behöver man medicin ska man få det).

”Man konstaterade att 9 av 10 fortsatte att kämpa med bestående och ofta svåra adhd-symtom även efter sex år. Barn som medicinerats med adhd-medel hade lika svåra symtom som de som inte medicinerats. (Från Johns Hopkins Children´s Center i the Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry)”

Svar: Från rapporten: ”We found that ADHD in preschoolers is a chronic and rather persistent condition, one that requires better long-term behavioral and pharmacological treatments than we currently have.”
Man betonar här att adhd är en kronisk funktionsnedsättning och att det kräver bättre behandling än vad man kan ge idag. Men ifrågasätter Hopkin´s medicinering eller att adhd finns? Nej.

Det finns ingen idag som hävdar att adhd försvinner för att man medicinerar. Adhd är en funktionsnedsättning, precis som laktosintolerans.

”…Denna hjärnskadeteori kan kanske, högt räknat, rör en halv procent av befolkningen. I USA har nu 19 procent av pojkarna mellan 14 och 17 år erhållit adhd-diagnos. På Gotland, som inom psykiatrin betraktas som ett föredöme, medicineras snart 8 procent av pojkar mellan 10 och 14 år.”

Svar: jag förstår inte om Lundström härmed ställer sig bakom idén att adhd kan finnas men bara om man har fått en hjärnskada, eller om han helt misstror att adhd finns. Den undersökning som Lundström hänvisar till som visade att 19 procent har fått diagnos är mycket ifrågasatt och det finns ingen i Sverige som påstår att dessa siffror stämmer.