Emma porträtt

Emma lär känna sig själv

 – Första gången kunde jag inte ens göra hela mindfulnessövningen, jag blev hela tiden avbruten av tankar. Sista gången kunde jag styra helt. Det känns som att jag har hittat plåstren, säger Emma.

Under hösten har hon gått i gruppterapi för vuxna med ADHD där de arbetat med metoden dialektisk beteendeterapi (DBT). Emma berättar engagerat vad träffarna har betytt för henne: en ny självkänsla och bättre förståelse för sig själv och sina reaktioner.

– Det har varit väldigt häftigt att följa ett program tillsammans med en massa personer med olika livsöden, som ändå har en sak gemensamt: tre eller fyra bokstäver! Jag har insett att jag inte är ensam.

På träffarna har gruppen arbetat med beteendeanalyser på olika teman, exempelvis impulsivitet, känslor och stress.

– Okej, jag har bristande impulskontroll, men i vilka situationer? Och är det verkligen impulskontrollen som är problemet eller beteendet? Om man kan hitta vad som triggar det så kan man också rikta sin uppmärksamhet åt ett mer konstruktivt håll, förklarar Emma.

Arbetar med sin rastlöshet

Sin rastlöshet har Emma börjat arbeta med genom mindfulness och att konsekvent tänka på att bara göra och fokusera på en sak i taget.

– Jag har en total rastlöshet, jag måste alltid vara igång och göra en massa saker samtidigt, men har svårt att slutföra något. Men nu, när jag bara stod och väntade på att tevattnet skulle koka upp, hann jag tänka och reflektera över min omgivning och då märkte jag att jag fick otroligt mycket mer gjort än tidigare. Så jag känner inte att jag har ”saktat ner”, även om jag gör en sak i taget nu.

Att lära känna sig själv har gett Emma en större självrespekt. Hon ser sina resurser i förmågan att se hur saker hänger ihop. Och hon har blivit bättre på att stanna upp och reflektera.

– Jag var så van vid att vara en del av problemet och behöva tänka: ”Vad var det som gick fel?” Nu tänker jag i förväg istället. Vad är det som kan gå fel och hur kan jag göra så att det blir rätt istället?

Energin tog slut

Emma fick sin ADHD-diagnos för ett par år sedan, i samband med en sjukskrivning för utbrändhet.

– Jag kunde köra på ganska länge, men en dag blev jag bara sjuk. Min energi var verkligen slut. Efter det tänkte jag att jag uppenbarligen behöver vila någon gång.

Varje vecka försöker Emma ha en dag helt utan måsten. Då stänger hon av telefonen och planerar inte in någonting. De dagarna ger henne tid att reflektera och samla energi. I början fick hon kämpa med det dåliga samvetet över att hon borde städa, jobba undan lite eller ta en fika med någon.

– Jag hade jättemycket skamkänslor, men märkte snabbt att jag började prestera bättre på jobbet. Och när jag var med mina vänner hade jag roligare för att jag hade fått vila och ladda om. Det tog tid att acceptera att det kanske är precis det jag behöver.

Även på vardagarna försöker Emma påminna sig om att stanna upp.

– Tidigare, när det var stressigt på jobbet, kunde jag tänka ”hjälp, jag måste jobba på, jag struntar i rasterna”, men nu har jag insett att det är då det är extra viktigt att ta en paus och rensa hjärnan.

Att lära känna sig själv, var ens gränser går och hur mycket man orkar, gör det lättare att hitta lösningar. Emma ger exemplet att istället för att bara snabbt konstatera att man inte är stresstålig eller har svårt med förändring, kan man försöka bli medveten om vilka saker som skapar stress hos en. Då blir man också bättre på att hantera oväntade situationer.

– Om jag vet att där borta går min gräns, så pushar jag mig inte dit, utan försöker bromsa. Och tänka att: ”Det här fungerar inte, jag måste göra på något annat sätt.”

Den stora behållningen med terapin har varit att göra andra beskriva samma sak eller säga att de känner igen sig i de problem och situationer man själv tar upp.

– Jag bara kände hur klumpen i magen försvann: Jag är inte ensam! Ju mer jag hör de andra prata, desto mer normal känner jag mig, skrattar Emma.

Det har också varit intressant att få sätta ord på sina tankar och känslor. Att uttrycka dem för andra gör att man antingen hör hur fånigt det låter och enklare kan släppa det, eller inse att det faktiskt är jobbigt.

– Det var peppande att få respons från de andra i gruppen. Efter ett tag kände jag att det inte är oss det är fel på! Det är bara det att samhället är så normativt, det är så lätt att känna att man inte passar in och att man inte når upp till kraven.

– Lika mycket tråkigheter som ADHD kan innebära, lika mycket positiva saker kan det föra med sig. Min impulsivitet har tagit mig fram snabbt i karriären och fört mig runt hela världen. Jag är nyfiken och det ger en massa positiva dominoeffekter.

Diagnosen har hjälp Emma på flera sätt

ADHD-diagnosen har gjort att Emma lärt sig mer om sina styrkor och försöker vara snällare mot sig själv. Tidigare kunde hon planera hur hon skulle ändra sig inför en ny vecka, nya kompisar eller ett nytt jobb. Idag är Emmas strategi att vara öppen från början med vem och hur hon är.

– Jag har slutat försöka bli en ny människa varje gång jag byter jobb eller träffar nya människor. Det tar så mycket energi att försöka vara något jag inte är. Och det tar tid från det som faktiskt är jag.

  • Namn: Emma
    Ålder: 27 år
    Styrka: Min drivkraft är att lösa problem och lära mig nya saker. Jag är också otroligt snabb på att associera, vilket gör att jag blir väldigt kreativ i stunder då andra kanske fryser fast i sitt tänk. Jag är konstant ”thinking outside the box”.
    Stolt över: Att jag har kommit så långt i mitt yrke och i in vardag trots många motgångar. Att jag inte gett upp mär allt verkar gå emot mig. Och så blir jag stolt varje gång jag lyckas med något som jag trodde var omöjligt, t.ex. 15 månader i lumpen.